Vissen planta

Jag har en liten pense som blev över när jag planterade om lite krukor. Den fick bo i ett glas där den har trivts bra någon vecka. Idag hängde den med huvudet och såg inte så viljestark ut. Såklart fick den mer vatten men när jag sitter och tittar på den så går tanken att jag nog bör ge den större utrymme och färsk jord. Kanske till och med någon mer blomstervän att leva nära. Må hända får den då livskraften och glädjen tillbaka igen. 

Liknelserna börjar snurra i tanken och jag tänker att den lilla plantan är som du och jag. Vi har kanske varit för länge i jorden och det spelar kanske ingen roll hur mycket vi än vattnar och rensar vi "händer" inte. En tid som varit är borta och det enda som finns kvar är minnet av storslagna dagar. Om vi låter dem vara minnen kan vi paketera dem och välja vackra band med omsorg för att pryda dem. Men låt dem vara vad de är, minnen, försök inte återuppliva dem, det går inte. Det finns något nytt som är och heter idag. Vi behöver kanske ny jord, nya vänner, ny plats, nya rutiner... Det är spännande om än ibland lite svårt att ta nya steg men om vi känner växtkraft i de besluten så tror jag att det håller. 

En underbar sång av Lina Sandell talar om att " som din dag, så skall din kraft ock vara." För mig betyder det inte kraft enbart i mig själv. Jag har sedan barnsben valt att tro på någon som är större än mig själv och Gud ger mig styrkan att faktiskt tro på att jag klarar det  mesta med honom. Så idag vandrar jag på och vandrar på bönernas bro under tiden jag tar mig an dagens uppgifter. Morgondagens uppgifter eller bekymmer kommer vi till i morgon. Idag är idag och min planta ska få ny jord i en ny kruka tillsammans med någon annan vacker blomstervän. 

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.


Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Morgondagens omsorg får jag spara,
om än oviss syns min vandrings stig.
"Som din dag, så skall din kraft ock vara",
detta löfte gav han mig.

Diplomerad Coach

Kan tyckas vara bara ett vitt papper med text i fina bokstäver. Men för mig betyder det att den resa jag redan påbörjat har fått en stämpel och sigill på att jag klarat av utbildningen. Skön känsla och lite overklig för det har gått så fort allting. Från ett beslut, som kom inifrån mig en impuls som kändes rolig när den hamnade som ord i rummet där jag stod, till ett diplom på trestegs utbildningen. 

Att få möta människor med utmaningen att ta sig igenom sin resa till ett hälsosamt liv är bland det finaste och känslosammaste som jag mött. Att då få redskap i min ägo att hjälpa dem är både utmanande, givande och kraftfullt. 

Så det är med ödmjuk bävan jag sträcker mig vidare nu och ser framtiden ljus och bra där framme. 

Training

Ja idag trainar jag :) åker tåg 

Beger mig till Linköping för sista steget att bli diplomerad Coach . En resa som kom plötsligt och, visade det sig, helt rätt i tiden .. 

Busy doing nothing

Underbar känsla mig förunnat just nu. 

Låta tankarna komma en i taget och lära sig uppskatta till och med flugsurret :) Nja  kanske inte det ... Men det ligger något i det att inte bli irriterad över det iallafall. :) 

Min hund min lilla Daisy är bäst på att bara vara, det är hon bäst på. Därför är hon en perfekt kamrat att ha bredvid sig på dagarna. Hennes promenad är inte direkt i någon hög hastighet för alla grässtrån ska helst luktas på, man kan ju missa ngn lukt annars :) Perfekt att träna stresshantering med henne :) 

Önskar er alla en lukt och hörande solig dag 

Ny början

eller to be continued kanska man skulle kunna säga. En etapp avslutad och en ny påbörjad i smygstart. En lite trött känsla byts ut successivt av att andas lite lättare och man gläder sig av att se framåt. 

Under min viktresa har maten varit i fokus och många nya rutiner har lagts till. Allt ifrån storlek på maten till hur fort eller långsamt jag äter. Men även mina aktiviteter har förändrats drastiskt. Jag rör mig mer än tidigare och träningen känns både rolig och utmanande och dessutom påverkar den att jag fortsätter göra smarta val i vad jag äter. Allt sammantaget gör att jag fungerar friskare och gladare i vardagen. Jag rör mig inte för att få äta mer utan jag rör mig för att leva mer och orka mer. Tanken blir sundare och pulsen lägre. Allt hänger ihop. 

Ta hand om dig! 

Om du skulle vilja ha min hjälp med att få till det med vikten och hälsan är du välkommen kontakta mig på ingela@bewell-bs.com 

Framtiden ÄR frestande fin

Utmattad, riskerar bli utbränd!

Ord jag aldrig trodde skulle bli uttalade över mig, eller som i detta fall konstaterat av läkare. Tänkte och sa " men ser du det efter så kort samtal? " för jag satt där avslappnad och fridfull, trodde jag ... Blodtrycket var högt och det jag kallade fridfullt avslappnat såg läkaren som håglöshet och trötthet. Jag resignerade inför utlåtandet och visste nog egentligen att så var fallet. Ord som märkligt, varför, inte jag, hur tickade på men jag såg ju varför jag var där jag är.

Vad som är orsaken spelar inte så stor roll just nu. Det kan man älta på i all oändlighet. Det som behöver spela någon roll för mig är att ändra på några faktorer och börja om och börja försöka göra rätt. Där kommer man till ett vägskäl och där har jag stått ett tag och funderat på vad som är bäst och på vad som är rätt? Det kan få ta ett tag, det är inte bråttom. För tiden är för mig och vill jobba med mig. Jag har gjort mina val och även om alla inte var självvalda så kan de ändå bli mina val till en frestande fin framtid.

Jag kommer att satsa min tid på att utveckla mitt företag BeWell och coacha människor att nå sina mål i hälsoperspektiv. Att använda mig av väl beprövade metoder känns stadigt och tryggt sedan att gå vidare med att lägga ett pussel av fler komponenter blir den där extra kicken att växa. Så framtiden ÄR frestande fin och den känslan får vara energin att börja ta stegen fullt ut.

Utmattad javisst men nu går jag mot att vara Utvilad & Uppmuntrad

Varslad och uppsagd

Efter 10 år på mitt arbete på en tidning så ser jag att jag inte hinner säga upp mig utan blir uppsagd istället ... Blandad kompott av känslor poppar upp, en känslan av att inte behövas eller känslan när man sist blev vald på gymnastiklektionerna in ett lag. Ja  den känslan kan man ju inte bara sopa under mattan. Men... om man orkar kan man ta och titta den i ögonen, ta en funderare, lida en stund, vara ledsen ett tag men att sedan resa på sig och lämna känslan på plats och se framåt igen. För sanningen är kanske för företaget att det inte egentligen fanns några val än att låta några få gå vidare för att försöka överleva. Vilket jag önskar, absolut. Kanske inte just nu av hela mitt känsliga hjärta men när jag tänker på de som arbetar kvar och kvalitén i de människor jag arbetat med i så många år så visst .. av hela mitt hjärta önskar jag dem allt gott!

Jag kan blicka framåt för det finns redan uppgifter som ligger där förberett för mig, så jag väljer att se framåt och gå dit vägen sträcker sig. BeWell body and soul and do not forget what God have prepared for you