Vänskap

Att måväl " BeWell" innehåller ju måna sidor.

En av mina yrkesnycklar är Ingela - tandsköterska och i många år har jag tagit hand om patienter med både små och stora problem med sina tänder. Väldigt många har inga problem alls men de kommer ändå troget för att se till att det fortsätter vara väl med tänderna. Bra! för underhållet är ju egentligen det viktigaste.

En annan nyckel är Ingela - säljaren både kläder och marknadsföring finns i den nyckeln. När det gäller kläder så är ju naturligtvis det yttre i fokus och att försöka spegla det som finns på insidan. Marknadsföring då är det att hitta rätt forum och smartaste vägen till kundens hjärta för att hitta till annonsören.

Den tredje nyckeln är alldeles nyss ditsatt och det är ju Viktväktarna. Där Ingela - coachen en ny fantastiskt engagerande nyckel. Att få hjälpa mina medlemmar att hitta vägen till ett sunt viktminskande och att kunna behålla det resten av livet. Mycket ligger på mig som coach att vara just den motivationshöjande och inspirerande medmänniska som kan göra skillnad och som kan hjälpa till att lyckas.

Men mig undantaget så är det ju på den jag försöker att hjälpa som det tyngsta ansvaret ligger. Jag kan visa hur man bäst håller i tandborsten, väljer rätt färg på sjalen och hur man kan använda kostprogrammet.

Sedan var det där här med att BeWell till kropp och själ. Där det också finns många nycklar, en av dem heter vänskap. Jag dristar mig till att säga att fungerar det inte med vänskap så kan vi ha hur många yrkesnycklar som helst och ändå vara fattiga i själen efter vänskap. Hur förvaltar vi den? ja vi kan ju bara gå till oss själva och vaka över hur vi gör med den. Tiden har blivit en av våra fiender. Den går bara fortare och fortare. tror inte bara jag upptäckt det. Vi kan försöka få över tiden på vår sida genom att planera och rensa bort det som stjäl tiden så att vi kan ses, prata, fika och ha en uppdatering av våra vänners liv och hur de mår. En tillsynes liten stund eller ett sms kan göra stor skillnad för någon annan. Låt oss hjälpa varandra till att må väl....

BeWell

Ingela

Framåt....

Ett blogginlägg efter ett lååångt uppehåll.

Så mycket som händer och så mycket som ligger och väntar där framme. Blir lite rädd stundtals då jag upptäcker att jag tycks bara gå och gå och gå utan att hämta andan känns det som. Uppmuntran från runt omkring hejjar på och får mig att bli glad. Så kommer tanken "Springer jag ifrån något" ? Vet inte, tror inte det.  Det är skönt och inte farligt att stanna upp och ställa den frågan. För, visst kan det vara så det är ibland. När dalgången inte tycks ta slut så är det bäst jag springer eller tar en genväg för att fort komma därifrån. Men kanske den där dalgången hade kvar saker att visa mig och lära mig och få kunskap om att kunna hantera den? Mmm tål att tänka på, när jag är på väg in i framtiden. Sakta in sakta ned och begrunda utan att tappa fart. En mästerlig konst jag är på väg att lära mig.

Så... hinner inte mer skrivande... skall iväg till ett nytt projekt en bit härifrån. Roligt spännande och utmanande...

I mål

Så var jag där, i mål. godkänd och utsläppt coach för Viktväktarna. Lämnat de små delmålen bakom mig och kommit fram. Känns så väldigt bra.

Jag började min resa för 10 månader sedan och nu när 9 vetemjölspåsar lämnat mina knän och fötter så känns inte bara kläderna för stora utan hela min kropp tycks njuta av att kunna hålla lite längre.

Nu börjar nästa resa att hjälpa andra vinna sina delmål efter delmål för att nå fram och få sin guldstjärna.

Men just nu njuter jag och gottar mig i känslan av att i morgon är det en ny dag och jag kan se framåt med tillförsikt och glädje.

Blicka framåt

Sommaren 2015 kan man lite blygsamt säga var och är en liten prövning när det gäller väder och solbad.
Inte riktigt vad man behövde efter en i mitt tycke lång och inte så angenäm vinter och vår. Men efter regn kommer solsken och nu tycks vi få del av D vitamin som nog räcker för att bunkra upp inför nästa årstid.
För visst är det så att bo och leva i De fyra årstidernas område är fint och bra. Bara vi får vår beskärda del av de olika beståndsdelarna.

Jag ser hösten an på ett annorlunda sätt än tidigare år. Sedan i våras finns mitt företag registrerat, BeWell innehållet är precis vad det låter. En önskan om att få må väl. Oh ja i det finns också många beståndsdelar och i detta fall vill jag inte ta i anspråk att vara den som fixar allt för att få må väl. Men redskap att sätta i händerna på mina klienter det lovar jag efter bästa förmåga att göra. Först och främst och till att börja med är det att ha Viktväktarklasser på olika platser i mitt närområde. Skall bli så roligt! 

1 september kl 10 blir det start i Gränby Centrum, Uppsala och den 8 september kl 17,45 i Tierp med placering i Nordupplandskyrkans lokaler på Norra Esplanaden 14. Tankar finns på fler ställen så det känns väldigt roligt och spännande.

Sprid det, Tala om det, KOM :) 

En sak som jag vill vara med och uträtta är att tvätta bort stämpeln om AJJABAJJA inte äta! Tvätta bort stämpeln om ett föråldrat tantigt sätt att få bort bilringarna. Jag vill vara med och lyfta möjligheten att äntligen få hjälp att bli av med det som gör att jag inte orkar göra det där som tidigare var så roligt , inte vill följa med på upptäcktsfärder, sjukdomar som kommer i samband om än så lite övervikt. Möjligheten att få äta och må av det jag tycker om och ändå tappa sakta men säkert kilon så att jag äntligen orkar igen och vill igen. 

Enda sättet att se om det verkligen är så är ju att testa och se om det verkligen fungerar, tro mig det gör det. Jag tappade 18 kilo på nio månader! 

/ Plingeling

En viktig resa - vårt liv

Titeln på min blogg är ju egentligen en hint om min vikt resa och mina nya steg på lite nya arbetsområden med Viktväktarna som grund. Klickar igång alltsammans i september och det känns bra, väldigt bra!

~~~~

Men idag blir det en annan vinkling av bloggens titel BeWell - Må väl och var lite rädda om varandra. Livet är dyrbart och livet kan lätt få en törn och spricka. Tänker på vår frispråkighet som är såklart välkommen och tillåten men hur den bleknar och sitter rätt dåligt när sjukdom kommer plötsligt och slår omkull oss.

~~~~

Vad leder det till att tycka tycka tycka och trycka till och när det görs i Guds namn? Hjälper det något? Leder det någonstans? Vad blir summeringen? Vänskap? En kopp kaffe på stan? Fiendskap? Eller kan det vara så att det bara ge näring till vår frustration och längtan till att provocera och i långa loppet skapar avstånd till vänner?

~~~~

Livet är dyrbart och står högt i kurs hos Gud. Vänskap och värme betyder mer är kyla och hårda ord.

Sund inställning

Lägger vi oss ned och surar över att en dag gått fel? Tokigt om vi gör det, låt oss ta det som en lärdom istället. Vad gick fel, varför blev det fel, vad kan jag göra i morgon som jag inte gjorde idag för att det skall gå annorlunda? Det är en ganska enkel formel för att förändra något som blev fel. Kanske det inte fungerar på en gång men vi är ändå på väg någonstans. På väg till något bättre

Godis gott

Mmmm inget är förbjudet att äta med Viktväktarna. Möjligheten att utforma och trixa och fixa bra gott finns det och man hittar mycket om man bläddrar runt på webben. Här hittade jag ett godis som jag skall testa. Receptet hittade jag på en engelsktextad sida. Men här är omvandligen :)

Yoghurt  naturell 3 % 

 choklad 70%

Använd en sprits med väldigt litet hål och spritsa ut på en bakplåt. Micra chokladen lös ochslingra den smälta chokladen över knapparna av yoghurt. In i frysen för minst en timme och upp i soffan och mumsa. Beroende på hur mycket choklad du använder blir detta högst 4 PP. :)

Fikadax

Så blev det Fikadax ! Denna viktiga svenska del av vardagen. Så inprogrammerat i många av oss :)

Sitter man, som jag idag, och arbetar hemifrån är det lätt att missa. Man hör inte sina arbetskamrater slamra med kopparna men ringer man till kontoret klockan 10.10 så blir man snabbt varse om att det är en viktig stund man stör. Charmigt ! :)

~~~~

Så när man då har nära till kylskåpet så blir det mycket att välja på. Idag en grovkornig macka med skrattande kon och två skinkor och ett berg av gurka 3 PP det är jag värd :)) 

Ett steg framåt

Nya steg framåt och idag blev det ett steg närmare framtiden. I september startar vi Viktväktarklasser på vårt stora centrum här i Uppsala, Gränby Centrum. Jag har en väldigt fin vän och mentor i Lise och vi fungerar bra tillsammans. Så vi gör detta tillsammans. Hon med 14 år av erfarenhet och jag som nykläckt coach och erfarenhet att tappat 17 kg precis nu.

~~~~

Så om du, som jag, känner att badringarna från förra sommaren stannade kvar runt midjan och blev svåra att ta av. Eller om du tycker att vinterns envisa försök att stanna kvar för länge och myskvällarna inomhus tagit över, så jaa då är du välkommen. Nu startar vi ju inte förrän i september på Gränby men du kan komma till Storvreta varje onsdag kl 17. 

~~~~ 

Sommaren är en väldigt bra tid att ta tag i detta. Lätt och god mat och fikastunder behöver inte vara fallgroparna med Viktväktarna, nej precis tvärtom är det. Du kan äta vad du vill, bara du håller koll.

Sommaren är ju perfekt för den där extra långa promenaden. Temperaturen inbjuder till att dricka mycket och bästa törstsläckaren är ju faktiskt vatten .. 

Vill man ha det extra enkelt kan man dessutom välja Viktväktarnas matkasse med färdiga smarriga rätter. Allt för att få må bra! Kom och joina 

Skolavslutning och sommarlov

Lite nostalgisk är jag allt! Det är dags för storfamiljen att lämna grundskolan efter 24 år i streck.
"Lilleman" på 184 cm går ur nian. Stort, det är stort! Det var ju inte så länge sedan jag lämnade honom på dagis och förskolan. Men det har gått sina år och även fast det känns så fort passerat så har det ju faktiskt hänt väldigt mycket. Det är värt sin runda i tanken.

~~~~

Nu blir det gymnasium och även om det blir fler sommarlov från skolan blir det annorlunda då förhoppningsvis det blir extra jobb för honom. Inte något att ta för givet now a days. Men vi tror och vi hoppas att det ordnar sig. Han ger sig ut på en två veckor lång Europaresa tillsammans med vänner i den kyrka som vi har vår hemvist i.

~~~~

Så tårta firar vi med och grillafton med resten av storfamiljen. Lycka att ha dem runt omkring. Visst har det varit mycket att ha så många barn vissa perioder men glädjen i att se dem forma sina egna liv är odefinierbar. Jag och pappan önskar dem alla all välgång och styrk.

~~~~

Så oavsett pojkens betyg så ger jag pappan och mamman MVG till att klarat grundskolan ... 

Be Well - en önskan om ett gott liv

Det är med lite pirrande känsla jag inser att lagt kort ligger och jag har startat ett företag, BeWell.
I de flestas ögon säkert inte så märkvärdigt, men för mig känns det faktiskt stort. Det blir en kombination av fast arbete och mitt egna.

~~~~

Jag kommer att arbeta under Viktväktarnas flagga och deras koncept. Det blev resultatet av min egen lilla framgångssaga med att tappa ganska många kilon. Ett mycket välbeprövat redskap för att få en bättre hälsa och sund mathållning.

~~~~

Visst, det finns många hjälpmedel att tappa kilon och jag vill inte misskreditera något av dem men är såklart fullt övertygad om att Viktväktarna har det klokaste konceptet. Inga förbud, inga pekpinnar, ingen svält utan Mitt Viktväktarna där jag uppmuntras att äta det jag vill, men med koll.

~~~~

Jag brukar svara dem som frågar mig om bantningen lyckats: Jag har inte bantat jag har ätit mig ned till en hälsosam vikt. Med detta verktyg kan jag få hjälpa människor att få börja må bra och det känns så gott.

~~~~

Så :) efter sommaren med några veckors vikariat så startar jag möten i Tierp och till 95% säkerhet i på en central bra plats i Uppsala, där jag och min vän Lise kommer att hjälpas åt. Återkommer om tider och stunder.

En önskan om ett gott liv

Det låter bra, det låter fint och det är ärligt menat. För visst önskar vi ett gott liv och ett gott liv innehåller ju flera ingredienser. Man ska nog inte ge sig på att numrera dem och sätta som standard för lika mycket som vi människor är olika så blir säkert listan väldigt olika beroende på vem det gäller. Lika mycket som det beror på var i livscykeln vi är.
Min mor, 88 år gammal i år och en liten kropp full av smärtor har en helt annan prioritering än minsta familjemedlemmen på 4 månader. Men några saker har de gemensamt ~närhet ~kärlek ~omvårdnad ~trygghet. Lillplutten bryr sin mest om att få ha en torr blöja och magen nöjd och belåten, medan lilla mor nog helst skulle vilja ha någon att samtala med.
Jag då, ja just nu mår jag bra av att lämnat 16 kg därhän och känslan av att orka mer. En ny väg som öppnats för mig att vandra på och utforska nya områden av arbetslivet och nya bekantskaper. Ju längre vägen går får den utvisa till vilken grad av min tid som får gå till detta nya.
De gamla välbeprövade stigarna överger jag inte, nej att överge den och lämna min barnatro bakom mig skulle vara förödande och inte leda till något bättre och min familj den värderas upp allt mer ju mer åren går. Må vi alltid ha varandra...
och min bön är att mina ögon skall se högre och vidare och att jag inte missar skogen för alla träd som tycks stå i vägen. Jag ber att bitterhet inte får rota sig i mitt hjärta utan att lättnaden att förlåta får ta större plats.
Många röster hörs att styrkan för ett bättre liv är att förverkliga sig själv och det är ju bra, men om alla tänker så var hamnar vi då? Det måste finnas en annan väg där förverkligandet av mig själv och omsorgen om andra finns med olika slags mått. För i vissa perioder kanske styrkan för mig finns i att finnas till för någon annan och när tiden går om och jag är i utsatt läge finns det någon som finns där för mig.

Nya tag

Det är en ny vecka igen. Tar sats och försöker mig på att vara hurtig men det går inte så bra.
Vi är inte alltid på topp och det är ingen ide att försöka sig på att vara det heller. Jag skall ärligt säga att jag nog många gånger tagit på mig ett ansikte och inställning att vara det. Men inte sällan har det raserats och ersatts med en ganska dåligt humör. Knasigt verkligen, och inte har det gjort någon nytta överhuvudet taget. Tvärtom har de bara lämnat en eftersmak av "de-gick-inte-så-bra-idag".

Men modet ryter inte alltid, modet är den lilla rösten vid slutet av dagen som säger Jag försöker imorgon igen!

Hemmakontoret

Känner mig priviligerad och tacksam. Jag har möjligheten att sitta vid köksbordet när jag behöver och kan jobba precis som vanligt. Idag blev det en sådan dag och det är bra !

Naturen verkar ha exploderat i solens värme, färger och dofter tävlar med varandra att vara mest uppmuntrande. 

Det händer utan vår inblandning. Precis som mycket annat, vissa saker kan vi inte göra något åt utan vi får lämna det vi inte kan påverka och bara lita på att det nästa sker. 

Men vissa saker kan vi påverka, Jodå det kan vi och vi har styrka att göra det med. Viljan däremot kan vara vår värsta fiende! 

Frestelsen att återigen -och -om igen kväll -efter kväll -stanna vid boken och platsen under go filten kan resolut brytas och bytas till något annat mer effektivt för kroppen. 

Jag vet för jag har lyckats göra det omöjliga möjligt för mig själv!

Vid köksbordet 

Efter regn kommer sol

Det har varit lite utmanande att komma in i maj månad. Kallt, regn, blåst och en segdragen vårtrötthet. Gårdagen var milt uttryckt förfärligt. Väldigt tröttsamt

Jag brukar kunna se bortom, över och vara positiv men igår vann tröttheten och det lite nedslående humöret. 

Dagen idag började på samma sätt men ! Så där vid 2 tiden på eftermiddagen kändes det som om det vände. Solen kom fram och väckte fåglarna, humlorna och mig. Efter regn kommer sol som alltid ...
Fann mig stå stilla under hundpromenaden med slutna ögon och andades sakta och djupt. Det känns som om att depåerna nästan är slut. Men en blick uppåt och ett djupt andetag kan ändra på mycket.
Tack Gud för de olika skiften vi har, men OH vad jag önskar att våren och sommaren var längre än de är... 

Idag är jag glad

Jag skall försöka att inte låta så där upp pumpat överentusiastisk , för jag vet hur det kan slå mot läsaren när man själv inte har motivationen. Men idag är det lite svårt för idag gjorde jag en egen koll på vågen och siffrorna 71 har jag inte sett på länge.. senast var för 7 år sedan, en kort tid, sedan försvann de igen. Så jaa jag är glad idag. Så glad att jag verkligen vill uppmuntra er alla där ute och säga att det går, om det så går med myrsteg ibland och kanske står still eller blir bakslag. Ger vi inte upp så går det..

Eftersom jag själv varit VV-are tidigare så vet jag nu att det nog är väldigt viktigt att gå jämnviktsprogrammet och nå den där Målgången och bli guldmedlem. För det är väl det som är hela grejjen att verkligen verkligen få koll och bli duktig på att titta över vad jag stoppar i mig.

Har en flagga till jag vill vifta med som jag känner mig glad över... Träningen :)

Äntligen äntligen har jag kommit igång, fått instruktion och perfekt blev det att jag kan smita iväg med gubben min och träna tillsammans.

Nåväl nu blev det lite upp pumpat iallafall men kanske kanske skvimper det över lite glädje till ngn därute som behöver det, hoppas det :)

Steg för steg tar vi

Det har gått ett tag sedan jag skrev. Det har gått i ett hastigt tempo och full fart.

Stannar man upp så hinner själen ikapp och stannar man upp lite längre blir livet synligt igen. 

Jag har börjat ta nya steg åt det håll jag började gå i höstas och nu, 14 kg lättare, känner jag att stegen blir lättare. 

Hittat fina lokaler på de orter jag tänker mig att starta Viktväktar klasser på och en tredje plats är på gång. Roligt! Spännande! Inspirerande! 

Livet ja, det är bra. Det är i pauserna som de där tankarna poppar upp som man behöver tänka färdigt, för gör man det inte kan de snabbt förvandlas till små spöken i tanken och se större ut än vad de är. Såå.. Fram för fler pausplatser mitt i vardagen, varje dag och tänk färdigt. Ändra på det du behöver ändra på, fortsätt förändra det du påbörjat och lev och var tacksam för det du landat i. 

Smutsiga fönster

Det som göms i tö och det som göms av mulet väder kommer fram i tö och i sol. Fascineras på våren, när man är ute och går med vovven, hur mycket hundbajseri det ligger på vägarna. Väljer faktiskt att inte bli upprörd för ärligt talat så har det hänt att jag i vintras INTE gick in i den djupa snön, som Daisy absolut ville gå in i, för att plocka upp bajset. Det är ju dessutom i skogen. Så jag skall inte vara först att kasta sten. Men det är ju inte bara bajs, det är annat kollijox som helt plötsligt ligger där. Fönstrena då ja OH hjälp.. så pixliga och grådammiga. Väljer att inte förfäras där heller för jag vet att det är mig de väntar på, ingen annan lär ta uppgiften ifrån mig.

Det finns ju så mycket att förfäras över så jag tar till det gamla beprövade rådet " jag väljer mina strider ". Man kan sitta och gråta över dammiga fönster och vad andra slängt i skogen, och sucka över andras dåliga beslut. Vad kan jag göra åt det? Såklart kan jag försöka få andra med mig på min klagomur eller så kan jag sträcka på mig, gå vidare och se till att det område jag fått att förfoga över mår bra. För i det långa loppet vem blir hjälp av klagan och suckan över sådant som man ändå inte kan göra något åt.Någon skrev på sin blogg att hon förra året inte hann njuta av våren för det var så mycket annat som hände som tog bort fokus. I agree men tänker inte låta det hända igen ....  Så kära vän torka dina tårar och se våren och sommaren an.

En sak jag KAN göra något åt är vad jag åstadkommer med min hälsa.Jag har nått halvvägs med min viktnedgång och det är Jublande roligt! och nu är det bara mina fötter som skall börja må bra igen. Det kan jag också göra något åt genom att lyda dr råd. Jag kan inspirera andra att göra detsamma och där är jag lite lyckosam just nu. Hejja på er som ni vet jag menar.

Nu tar vi tag i den här veckan och allt kan bli bättre !

Dag före dagen

Det är dags igen för ett besök i Enköping och operations avdelningen. En skruv ska bort ur min högerfot och en titt på vad som hänt / händer i ärret på vänster fot. Jag vill verkligen verkligen komma igång med att röra mig och få den pushen som behövs som komplement till min viktminskning.

Håll alla tummar och tår

New possibilities / Nya möjligheter

Vi går här dag efter dag, vecka efter vecka och livet tuffar på i sina hjulspår som vi kanske finner oss bekant och tillfreds med. Men så plötsligt händer det något som bryter hjulspåren och får oss att tappa fattningen och påverkar oss på ett mer eller mindre omtumlande smärtsamt eller smärtfritt sätt. Det kan tyckas vara som en blyerstpenna som gått av på mitten. Antingen blir vi upprörda, trötta, ledsna eller irriterade över att den gått av eller så hittar vi pennvässaren och gör något åt situationen. Visst pennstumpen blev mindre i ett nafs men fortfarande ett fullt fungerande hjälpmedel.

Kanske för enkelt att använda liknelsen men något talande tycker jag nog att det är. Det finns en lösning på den trasiga situationen. Åtminstone för stunden, för att vi skall kunna fortsätta leva. Längre fram kan vi se nya vägar eller nya uppgifter som vi kanske missat om livet tuffat på och vi inte varit uppmärksammade på vart vägen leder.

Kan vara så eller hur :) 

Now won't last forever

TRUE words

Helgfriden

Söndag kväll - igen. En rofylld mysig söndagkväll. Vi njuter av livets efterrätt jag och min älskling. Mamman anförtror oss det dyrbaraste hon har och vilar i soffan medan pappan har ett ärende i grannstaden. Vi, stolta morfar och mormor, lyckades byta blöja på vår sovande kronprins och känner oss så förälskade och stolta. Vår egen minsta prins satte vi på ett flyg över Atlanten där han skall roas sig med sin storebror en vecka. Tiden går fort när man har roligt.

Läser oroväckande våldsdåd i vårt grannland och runt omkring längre ifrån oss. Medvetna och ledsna över oron som utbreder sig men vi låter oss ändå kapslas in i bubblan av ett nytt liv av en fin framtid där vi kan göra det bästa vi kan för att tillföra världen något gott.

Tankarna vandrar till dem som just nu kanske har lite svårt att se någon förändring eller en ljus framtid och bönen ikväll får just omsluta dem som drabbats av förlust och jordbävning i sitt liv.

Åsiktsfrihet, viktigt ! men ger det oss ändå rätt till att sprida alla ord vitt omkring oss bara för att vi har rätt till det. Om vi blandar i ett kryddmått av omtanke, sunt förnuft och eftertänksamhet. Bara ett ynka litet kryddmått kanske det kan bidra till att vi faktiskt får tycka vad vi vill men att vi gör det på ett annat sätt, använder ett annat ord eller så säger vi inget alls. Kanske en utopi att säga som Stampes mamma i filmen om Bambi och hans vänner " Om du inte kan säga något snäll, så säg ingenting alls ". Somliga skulle till och med kalla mig för feg, men om jag stannar till vid tröskeln " eftertänksamhet" så kanske jag inser att att jag faktiskt kan välja att vara tyst. En annan gång kanske eftertänksamheten talar tydligt " Nu är det dags att säga något." Men inte vet jag, jag är ju bara en alldeles vanlig stormamma och just nu förnöjsam mormor.

“Om du inte kan säga något snällt, så säg ingenting alls” Stampes mammas kloka råd. 

Fredag och helg med hjärtan

Så, då var det dags för veckans utrop " Hey det är fredag igen" Behöver jag säga att veckorna flyger fram ? Bra eller dåligt ? Ja det får väl ligga var och ens liv att bedöma det. Jag lutar mer åt att det går aningens för fort, inte för att jag känner mig stressad över det jag inte hinner utan för att jag vill gärna dra ut tiden lite mer, uppleva mer, träffa vänner mer, träffa släkten mer och om jag skall vara helt ärlig jag vill inte gärna bli mycket äldre än vad jag är just nu. Men det är ju omöjligt :) ( big smile ) så jag får helt enkelt finna lugnet och friden i att det är en tjusning att bli äldre.Se till att fylla livet med mening och innehåll som är kvalitet. Det går det gör det absolut.

Har precis arbetat färdigt för dagen och fortsätter med tvätt och dammsugning på hemmaplan. Alltid en skön känsla en fredag eftermiddag. Imorgon blir det hjärtan, fullt med hjärtan och kärlek.

ps... jag tog aldrig den där chokladen igår  d.s

Bar - a

Som Viktväktare har man en budget av ProPoints att använda under en dag. Så jag har ett bra antal PP att fördela som jag vill. Ofta blir det en bra balans och man känner inte av varje sig hunger eller sug. Men om man som jag idag valde att äta dumt så blev det dyrt och en massa luft kvar i lilla magen att fylla. Då kommer suget som på beställning. Nu blev middagen rejäl och bra men det är ändå dyningar efter dumlunchen. Så nu sitter jag här med förbrukad daglig budget och är så sugen. Jag kan om jag inte orkar stå emot ta en Viktväktar bar. En underbart god chokladbar. Den skulle innebära bar- a 2 extra PP. Frågan är om jag kan motstå eller ej.... Hm... Kan riktigt se en liten slug räv bakom örat mitt .Jag sätter på Biggestloser på Tv4 play först så får vi se hur dagen slutar.

Minus och plus

Gjorde min invägning idag hm ja ja Jag visste det redan i förväg. Oftast är ju plus i budget bra men i andra fall tex vikt så föredrar jag ett minus. Nåväl vi var några stycken som surade en stund sedan sa vi ifrån till varandra och sa att Det är ju så här livet är Ups and downs.

Coach Lise talade om något som kallas motion idag :)  Har hört något om det tidigare ;) och blev motiverad. Hälsporren och de andra kollijoxet i andra foten får ge med sig nu !

Maten idag blev mumma

Fantastiskt !

Det är något speciellt med februari ! Vinter javisst men man kan inte lura fåglarna. I takt med att solen stiger högre blir den också mer intensiv och alldeles så där lockande att rikta ansiktet emot.
Hösten kan kännas välkomnande när man får boa in sig och slippa känna en viss stress av att utnyttja det vackra sommar vädret. Vinterns mörker kan till en början vara mysigt, vi älskar att kura ihop oss och umgås vid tända ljus och en god middag eller film myskvällar.
Sedan hör man de där olika åsikterna som drar isär svensken " men kära tid sluta snöa "  " Mera snö mera mera " " Åh vad jag längtar till våren " " Låt oss njuta av vintern ett tag till " :) Alla har rätt ! :)

Meen ljuvliga härliga sol som struntar i allt vårt tyckande, du stiger på himlavalvet och värmen blir starkare och och starkare. Energi D vitamin boost och lyckokänslor när fåglarna börjar kvittra igen.

Lite så i livet. Vägen går upp och den går ned , den svänger höger och sedan vänster och värst kanske en låååång raksträcka där allt ser likadant ut. Livet blir enformigt och vi kanske någonstans tappar målet. Då min käre vän får vi blicka upp och stå stilla en stund för att hitta målet igen och bli varma i ljuset och värmen från Fadern i himlen.

Ljuvligt

Februari allen

Jag har klarat januari galant. Brukar vara lite nedstämd och tyckt januari vara en stor plåga. Man slänger ut julens mys och sedan blir det ju så mörkt i alla fönster. Men det behöver inte vara mörkt i själen för det. Man har så mycket fint att vara tacksam för och man behöver bli påmind om att tacka för allt det fina. En dag kan saker vara förändrade och man blir raskt uppmärksam på att man kanske misskött relationer. Men det är en ny dag varje morgon en helt annan dag och jag som troende riktar min vana trogen uppmärksamhet mot himlen. Blir styrkt och andas lättare :)

Januari avslutades i guldskimmer och kärlek min lille dotterson föddes och gladde alla stort ! Så från och med nu har man något härligt gott att se fram emot varje januari, tårta ballonger paket och barnpussar och kramar. Stor sol på det.

Jag har lite andra planer som jag tar visa steg emot och det är att bli Coach på Viktväktarna. Ja nu vågar jag skriva ut det offentligt. Inte på rätt BMI ännu för att bli godkänd men hoppas kunna ta de första utbildningstegen i slutet av mars. Det känns som om jag vill göra något bra av min viktminskning denna gång och förhoppningsvis är det sporren som gör att jag stannar på bra vikt.

Varför viktväktarna då? Jo bara för att jag tror det är helt klart det bästa sättet. Jag vill inte misskreditera något annat för vi är ju så olika. Men jag tror på att kunna få äta av allt och inte utesluta något som jag tycker om och att få känna mig mätt alla dagar. Varför inte Viktklubb då? Har provat det med och det är alldeles säkert bra men ! jag tror på att några gånger i månaden gå och träffa andra i samma situation. Få en liten lektion, skratta med dem som skrattar och kanske gråta lite med dem som gråter. Resa sig upp och ta nya tag.

Så om du är som jag kolla in på www.viktvaktarna.se och titta runt lite. Läs andras berättelser och bli inspirerad. Stor sol på det med

Resan

Ja så börjar resan här på bloggen om min vikt-iga resa. Inläggen kommer att handla om livet efter 50, livet som maka, mamma, mormor, ja om mig rätt och slätt. Mina små tankar om livet i stort och smått. Livet som en liten människa här på jorden med en stark tro på en skapare och Gud. Men som namnet på bloggen lite smått visar också om min viktresa. 

Jag har hunnit en bit på väg med vikten, fick diplom för att ha tappat 10 kg igår och 10 % är passerat. Det blev en liten egobost och jag känner mig stolt och glad. Med beslutet i oktober att anmäla mig till viktväktarna togs beslutet att också gå hela ägen till mål och att utbilda mig till Coach. 

Beslutet att efter 54 faktiskt göra något nytt och komplettera med mitt ordinarie arbete känns lite kaxigt men faktiskt fullt genomförbart. Så here we go... 

Vem är då jag?  jo jag är en maka sedan 32 år och mamma till sex mycket vackra barn. Snart i dagarna mormor till första barnbarnet, glädje! Arbetskamrat på en liten kristen dagstidning och medlem i en kristen församling i en stad i Uppland. Minsta syster till sex syskon och alltid minst alltid :) 

Välkommen följa med 

/ Innapingela